LJUS
Inledning Ljus:
Transportstyrelsen heter den myndighet som bestämmer hur kraftverken ska lysa.
Hinderbelysning:
”Ett vindkraftverk som har sin högsta punkt lägre än 150 meter ovanför mark- eller vattenytan ska ha ett medelintensivt, rött, blinkande ljus. Ljusstyrkan ska vara minst 2000 candela dagtid och det ska blinka 20 – 60 gånger per minut. Nattetid kan ljusstyrkan sänkas till 200 candela.
Högre vindkraftverk som når över 150 meter med sin högsta punkt, måste ha ett högintensivt blinkande ljus. Högintensiv hinderbelysning ska utgöras av blinkande (roterande) ljus med vitt sken. Blinkfrekvensen ska vara 120 blinkar per minut och maximiintensiteten får ej vara lägre än 100 000 cd vitt ljus. På natten räcker det att ljusstyrkan är 2000 candela.
Blinkande ljus bör om möjligt synkroniseras med närliggande föremåls blinkande ljus för att minska störningar i omgivningen.
Om det finns bostadsbebyggelse inom en radie på 5 kilometer från ett föremål, ska högintensiva ljus avskärmas så att direkt ljus inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från föremålet.”
Alefjäll och dess omgivningar har låg eller praktiskt taget ingen bakgrundsstrålning av ljus.
På natten, i synnerhet under vinterhalvåret, framträder Vintergatan som en ljus väg med olika starkt lysande stjärnor i sin beläggning.
Den upplevelsen kan man inte få i en tätort om inte strömmen bryts.
Från Stormossen kan man se ”ljusreflexen” på himlen både från Nödinge och Göteborg i synnerhet vid hög luftfuktighet.
En ljuskälla är nödvändig för att man skall kunna se i mörker. Men en ljuskälla kan även göra så att man inte kan se det ljus man vill se i mörker, som till exempel en starkt lysande stjärnhimmel.
Blinkande, eller svepande ljus upplevs som starkare ju mörkare omgivningen är.
I glesbygden saknas mycket av tätortens komfort men det kompenseras ofta av andra värden som många sökt sig till.
Ljusreflexer och skuggeffekter från vindkraftverkens rotorblad är faktorer som upplevs starkare ju färre andra distraherande föremål som finns i omgivningen.
Vindkraftbolagen hävdar att man periodvis kan stänga av verken när reflexer och skuggor överskrider de tillåtna värdena.
Det vore väl bättre att placera verken där de stör så lite som möjligt så att de kontinuerligt kan producera elektricitet när det blåser.
Olägenheterna från ljud, ljus och skuggor mäts i förhållande till befintliga bostadshus.
Möjligheter att bygga nya bostadshus, sälja tomter och röra sig på egen eller annans mark begränsas eller omöjliggörs.
Allemansrätten gör att alla har tillgång till glesbygdens natur för att kunna uppleva olika former av rekreation. Vi behöver ibland uppleva naturens egen rytm med så lite mänsklig påverkan som möjligt.
Därför behöver vi oaser som är fredade från störande ljus och industribuller.
HINDERBELYSNING HÖGA VINDKRAFSVERK
Utbyggnaden av vindkraft i svensk skogsbygd har de senare åren tagit god fart och många projekt växer för närvarande fram i alla delar av Sverige.
En omständighet vid utbyggnad av vindkraftparker är avvägandet mellan vindkraftverkets höjd, kostnader och omgivningspåverkan.
Några exempel på frågor:
För närvarande konstrueras de flesta vindkraftverk med en totalthöjd strax under 150 meter. Samtidigt pekar allt mer på det finns ett behov av att kunna bygga vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 150 meter.
Vindkraftverk över 150 meter skall enligt Transportstyrelsens regler (TSFS 2010:155) förses med s.k. högintensiv hinderbelysningen för att säkerställa att vindkraftverken syns ur ett luftfartsperspektiv. Den högintensiva belysningen skall monteras på vindkraftverkets högsta fasta punkt (dvs turbinhuset eller nacellen) och utgöras av ett blinkande vitt ljus. Ljuset skall ha intensiteten 100.000 candela (cd) dag,
20 000 cd skymning och gryning samt 2.000 cd vid mörker.
PRESENTATION HINDERBELYSNING
Belysningsstyrkan säger inget om hur ljus uppfattar omgivningen och ljusstyrka säger inget om hur intensiv uppfattar ljuskällan.
För att få en uppfattning av ljust eller dunkelt måste omgivning och ljuskälla ställas i förhållande till varandra.
